
Från nya regler till fler bostäder? De första signalerna från hyresmarknaden

När de nya reglerna för privatuthyrning trädde i kraft den 1 juli var förhoppningen tydlig: det skulle bli enklare och mer förutsägbart att hyra ut en bostad. Tre månader senare kan vi för första gången börja se hur marknaden har utvecklats efter reformen.
Det finns flera positiva tidiga signaler. Utbudet ökade mer mellan andra och tredje kvartalet i år än under motsvarande period de två föregående åren. Särskilt intressant är att fler tidigare uthyrare har återvänt till marknaden efter minst ett års frånvaro. Samtidigt erbjöds nästan sju av tio bostäder som annonserades under kvartalet i minst två år eller tills vidare, en nivå som varit stabilt hög de senaste tre åren.
De första signalerna pekar i rätt riktning, men det verkliga testet är om fler bostäder som annars hade stått utanför hyresmarknaden blir tillgängliga över tid och om det i slutändan gör det lättare för människor att hitta ett hem.
Siffrorna i korthet
Utbudet stärktes under juli–september 2026 med 7 procent jämfört med tremånadersperioden innan. Motsvarande ökning var 4 procent 2025 och 5 procent 2024. Andelen återvändande uthyrare ökade till 17 procent, från 14 procent 2025 och 11 procent 2024. Lägenhetsutbudet ökade 17 procent mellan juni och augusti 2026, jämfört med omkring 10 procent samma period 2024 och 2025. 69 procent av bostäderna under juli–september erbjöds för minst 24 månader eller tills vidare. Andelen var 68,5 procent 2025 och 68,3 procent 2024, ett stabilt tecken på att långsiktig uthyrning är vad hyresvärdarna önskar.
Tydlig ökning för senaste kvartalet

Under juli och augusti ökade antalet annonser två månader i rad, med 11 procent vardera från föregående månad. I september vände utvecklingen nedåt och antalet annonser minskade med 13 procent från augusti, vilket kan förklaras av säsongsvariationer där augusti generellt sett har högre tryck.
Sett över hela kvartalet är bilden ändå tydlig: juli–september 2026 hade 7 procent fler bostäder än perioden april–juni. Det är en större kvartalsuppgång än både 2025 (+4 procent) och 2024 (+5 procent).
Den starka sommaren är en positiv tidig signal, men september visar varför utvecklingen bör följas över längre tid. Vi ser ännu inte ett etablerat trendbrott, men juli–september utvecklades starkare i relation till kvartalet före än under 2024 och 2025.
Lägenheter ökade mer än normalt under sommaren
Mellan juni och augusti ökade antalet lägenhetsannonser med 17 procent. Motsvarande ökning var 10 procent 2025 och 10 procent 2024. Radhus ökade också något mer 2026 än året före, medan villor och fritidshus inte sticker ut på samma sätt.
Att lägenheter utvecklas starkare under sommaren än under de två föregående åren är särskilt relevant när vi försöker skilja den vanliga sommareffekten från en möjlig förändring i marknaden som följd av att det blivit enklare att hyra ut bostadsrätter. I september föll utbudet tillbaka till ungefär samma nivå som i juni.
Bostadsrätter utgör en större andel av de nya lägenhetsannonserna
Det syns också en förändring i sammansättningen av de lägenheter som kommer ut på marknaden. Bland nya lägenhetsannonser ökade bostadsrätternas andel från 67 procent i juni till 70 procent i september.
Utvecklingen skiljer sig från motsvarande period de två föregående åren. 2024 och 2025 var bostadsrätternas andel i september i princip oförändrad jämfört med juni. Ser man till genomsnittet för juli–september minskade andelen med omkring en procentenhet under både 2024 och 2025, medan den ökade med 1,4 procentenheter 2026.
Förändringen är fortfarande liten och perioden kort. Det går därför inte att säga att lagändringen har orsakat utvecklingen. Men eftersom de nya reglerna förändrar förutsättningarna för privat uthyrning av bland annat bostadsrätter är det en relevant indikator att följa.

Fler tidigare uthyrare återvänder

En större del av uthyrarna återkommer till marknaden efter en längre paus. Under juli–september 2026 var 17 procent av uthyrarna återvändande, jämfört med 14 procent 2025 och 11 procent 2024.
Däremot syns ingen motsvarande ökning i andelen förstagångsuthyrare: 44 procent 2026, jämfört med 44 procent 2025 och 45 procent 2024. Det innebär inte en våg av nya uthyrare men en intressant förändring: Det är fler som tidigare hyrt ut som kommer tillbaka.
Sju av tio bostäder erbjuds långsiktigt
Under de första tre månaderna efter lagändringen erbjöds 69 procent av bostäderna på Qasa för minst två år eller tills vidare. Andelen är nästan identisk med samma period tidigare år: 68,5 procent 2025 och 68 procent 2024.
Jämförelsen visar alltså inte att lagändringen i sig har fått befintliga uthyrare att välja längre uthyrningsperioder. Däremot visar den en tydlig och stabil vilja till långsiktig uthyrning. Privatuthyrningsmarknaden på Qasa består i hög grad av bostäder som görs tillgängliga för långvarigt boende, snarare än korta uthyrningar. Frågan framåt är därför inte bara om reglerna påverkar kontraktens längd, utan om de kan få fler bostadsägare att över huvud taget göra sina bostäder tillgängliga för långsiktig uthyrning.
Den stora skillnaden sedan den 1 juli i år är att det med anledning av det förändrade regelverket med största sannolikhet blir enklare för privatpersoner att faktiskt få igenom de längre uthyrningsperioderna hos sina bostadsrättsföreingar.
Hyrorna stiger måttligt, inga tecken på ett kraftigt prisskifte

Tre månader efter att de nya uthyrningsreglerna infördes syns ingen dramatisk förändring av hyresnivåerna på Qasa. I september låg Qasas hyresindex 2,7 procent högre än samma månad 2025. I juli var årstakten 0,2 procent och i augusti 1,4 procent.
Medianhyran för Sverige låg på 10 000 kronor i september, jämfört med 9 500 kronor i juli och 9 9200 kronor i augusti. Eftersom medianhyran påverkas av vilka bostäder som annonseras under respektive månad används Qasas hyresindex för att följa den underliggande hyresutvecklingen.
Utvecklingen skiljer sig mellan storstäderna. I september låg medianhyran på 12 800 kronor i Stockholm, 11 3900 kronor i Göteborg och 10 300 kronor i Malmö. Jämfört med september 2025 motsvarar det +2,4 procent i Stockholm, +4,6 procent i Göteborg och −1,9 procent i Malmö.
Utbudet har stärkts och andelen uthyrare som återvänder har ökat.
Tre månader efter den 1 juli syns flera rörelser som är värda att följa. Utbudet har stärkts mer mellan det andra och tredje kvartalet än under de två föregående åren. Lägenheter hade en ovanligt stark ökning under sommaren. Framför allt har både andelen och antalet uthyrare som återvänder efter minst ett års frånvaro ökat. Samtidigt visar uthyrningsperioderna ett stabilt strukturellt mönster: nästan sju av tio bostäder erbjuds för minst två år eller tills vidare.
Samtidigt är bilden inte entydig. September bröt sommarens uppgång, det totala utbudet under juli–september ligger fortfarande nästan 15 procent under 2025 och andelen förstagångsuthyrare har inte ökat.
Det går därför inte efter tre månader att slå fast hur stor del av utvecklingen som orsakas av de nya reglerna. Men flera indikatorer rör sig i den riktning reformen syftade till: ett starkare utbud och fler tidigare uthyrare tillbaka på marknaden. Att nästan sju av tio bostäder redan erbjuds långsiktigt visar samtidigt att viljan att hyra ut under längre perioder fanns före reformen. Den avgörande frågan under kommande kvartal blir därför om de nya reglerna kan få ännu fler bostadsägare att öppna upp bostäder som annars inte hade nått den långsiktiga hyresmarknaden.







